Corazon Grande  

 

Hälsningar från Bolivia (februari 2018)

Tina och jag besökte barnhemmet i Bolivia fyra veckor i början på det här året. Det mesta var sig likt men en del förändringar till tidigare besök fanns det förstås.

Den största förändringen var förstås det att de flickor som var små när vi var där första gången nu är tonåringar. Många flickor var också nya bekantskaper för oss. De har kommit under de fem år sen vi sist besökte barnhemmet. Det är nu 18 flickor på barnhemmet Corazon Grande: Jhesica 13 år, Patricia 13, Julia 15, Janneth 13, Jenny 18, Luciana 12, Neydi 17, Maria 17, Soledad 10, Celina 15, Florinda 13, Lidia 18, Laura 10, Eva 10, Jhossi 16, Juana 16, Dayne 10, Marina 16 år.

Flickorna flyttar ut från barnhemmet när de blir 18 år, så i år flyttar både Lidia och Jenny. Det är barnskyddet i Cochabamba som väljer ut nya flickor, så Siw hoppas förstås att det ska komma nya flickor i stället för dem som flyttar ut.

De som flyttar och börjar studera vidare eller börjar jobba får bo på Frälsningsarméns flickhem i Cochabamba. Hyran är låg. Vi besökte vårt fadderbarn Veronica på flickhemmet. Det rum som hon bodde i tillsammans med en annan flicka var nog inte så mycket bättre än rummen i barnhemmet. Men de kan känna sig trygga där i alla fall. Veronica studerar ännu fyra år för att bli socialarbetare. I det yrket hoppas hon sen få jobba med t.ex. barn på ett barnhem. Alba, en av de första flickorna vi blev bekanta med för tio år sen har redan bildat familj och har två barn. De bor hos hennes mans föräldrar och hon verkar ha det bra. Hon drömmer ännu om vidare studier.

En annan förändring sen vi var där de första gångerna är den att man försöker återförena barnen med sina familjer om det är möjligt. Nu när vi var där hade barnen då och då besök av sina familjemedlemmar, trots att de haft bekymmer med dem före de kommit till barnhemmet.

Personalen är helt ny. På grund av det hårda ekonomiska läget måste de tyvärr ännu minska på personalen trots att de redan tidigare gjort en personalminskning. Förutom den personal som sköter om de dagliga sysslorna finns det nu på halvtid en föreståndarinna, en ekonom och en socialarbetare. Alla andra tjänster köper man vid behov. Den korta tid vi lärde känna personalen verkade den mycket bra. Just nu har de också hjälp av två missionärer ända till april. Det är förstås en stor hjälp som dessutom är gratis.

Situationen i Bolivia verkar inte ha förändrats mycket. Korruption och mycket fattigdom. Stor skillnad mellan rika och fattiga. Problem med att driva in skatter. Det mesta säljs utan kvitto. Vill man ha kvitto kostar det ofta mera. Den politiska situationen är den att president Evo Morales som varit president ända sen vi besökte Bolivia första gången inte är så populär. Han vill ändra på lagen så att han ännu kan bli vald som president trots att han redan regerat så länge som det borde vara möjligt. Demonstrationer förekommer för och emot Evo.

Under sommarlovet som flickorna just hade när vi var där hade vi en hel del program och utflykter med dem som de säkert tyckte om. Vi hade också tre temadagar om olika länder. Italien, Finland och Kina. De fick studera om länderna och sen hade vi frågesport. Till sist hade Tina lagat lämplig mat. Lasagne till Italien temat. Korvsås och mos samt kanelbullar till Finland temat. Sen var vi till en Kina restaurang som avslutning på temadagarna.

Vi hade också möjligheten att genom en stor donation från en stiftelse i Finland skaffa mycket av det barnhemmet behövde. Skolan började i början på februari och de fick då alla kläder, skor och ryggsäckar för det kommande skolåret. Dessutom köptes allt skolmaterial. Nya stolar till matsalen har de också fått. Tre veckors simkurs under skolåret bekostades också samt en utflykt till en större vattenpark där de fick visa sina simkunskaper.

Skolan började den 5:e februari. Flickorna går i tre olika skolor. De var mycket ivriga att gå till skolan i sina nya fina kläder med vita rockar. Tyvärr hände det en stor vattenolycka uppe i bergen. En damm brast och vatten med sand och gyttja strömmade ner till staden. Vägarna blev avstängda flera dagar så flickorna kunde inte gå till skolan trots att de så gärna ville.

Siw har också skaffat en ny hund efter att den gamla hunden Reina hade försvunnit. Den nya hunden är ännu en valp som flickorna tyvärr leker lite hårdhänt med ibland. Vakthundar är förstås mycket viktiga här. Den nya hunden heter Acira.

Kvällen före vi skulle åka ordnade flickorna en avskedsfest med många tacktal och fina teckningar som vi fick. Många av talen var mycket rörande. Både av de som vi träffade första gången för tio år sen och de som vi inte träffat tidigare. Som avslutning på kvällen hade de en dansuppvisning för oss. Dans med en rytm som man nog bara kan få se i Latinamerika.

Avslutningsvis kan vi bara hoppas att flickorna ännu ska få det ekonomiska stöd som de får av sina faddrar och det ekonomiska stöd som kommer in via olika donationer och välgörenhetstillställningar. De är helt beroende av de pengarna. Med hjälp av de pengarna kan flickorna bo på barnhemmet och ha ett liv som de annars inte ens kunnat drömma om.

Varma vinterhälsningar

Kristina och Per-Olof

 

svenska
suomeksi
english

Hemmet

Brev från Siw

DONERA eller
BLI FADDER

Corazón
Grandes
Faddrar rf

Aktuellt

Boliviafamiljen,
Norge

Latinamerika.nu

Facebook

Corazon Grande / Det stora Hjärtat / Iso Sydän / The big Heart
© Corazon Grande Casa Basta Fanebust
webdesign & webmaster: Gunzi